Kontakta oss
Kontakta oss

08 - 10 43 72*
Måndag-fredag, 08.00-17.00

24 min read

Trumps fake news-fabrik

Trumps fake news-fabrik

Donald Trump vann valet tack vare den mest effektiva, men kanske minst kända, digitala kampanjen i den politiska historien.  

Det handlade om falska nyheter, massiv datainhämtning och medvetna försök att få osäkra Clinton-anhängare att avstå från att rösta.

Aftonbladet har kartlagt Trumps “Project Alamo”, som nu utreds av amerikanska myndigheter och som kan avslöja om Trumps stab verkligen samarbetade med Ryssland.

Men frågan är hur länge svenska politiker kan motstå att kopiera taktiken?

 

Senare i höst ska Brad Parscale, chef för Trumps digitala kampanj och arkitekt av sociala medier-satsningen “Project Alamo”, vittna för representanthusets underrättelsekommitté.

Utredarna ska försöka reda ut om Parscale och hans stab utbytte information med Ryssland för effektivare kampanjer på sociala medier. Att de som utreder kopplingarna mellan Trump och Ryssland skulle komma att rikta fokus mot Project Alamo var nog bara en tidsfråga.

– Facebook och Twitter är anledningen till att vi vann det här, sa Brad Pascale själv till Wired strax efter valet i fjol.

Aftonbladet har med hjälp av Rikard Lindholm, expert på data-driven marknadsföring och optimerad annonsering på Facebook, kartlagt Project Alamo. Vi kan nu som enda tidning i världen berätta hur Project Alamo jobbat med ett nätverk av fejksajter och utnyttjat Facebook annonssystem för att manipulera valrörelsen.

 

PROJECT ALAMO – DATA-DRIVEN MARKNADSFÖRING

Brad Parscale är arkitekten bakom “Project Alamo”, ett projekt som spenderade mer än en halv miljard kronor i månaden på att rikta annonser och artiklar på Facebook till speciellt utvalda målgrupper. Brad Parscale arbetade direkt under Jared Kushner, president Trumps svärson – som just nu utreds för rysskopplingar.

 

I projektets linda satt Brad Parscale och köpte Facebook-annonser direkt från sin egen laptop, för hela budgeten på runt 20 miljoner dollar. Taktiken visade sig dock vara så pass effektiv att Project Alamo mynnade ut i den kanske mest omfattande, effektiva och avancerade digitala politiska kampanjen i historien.

 

Totalt uppges Parscale och hans stab ha gjort av med minst 2 miljarder dollar, alltså drygt 16 miljarder kronor, på inköp av data, relevanta artiklar och annonsering på Facebook.

Något förenklat gick Project Alamo till så här:

  • Parscale och hans team förde in mejladresser på inköp av data, relevanta artiklar och annonsering på Facebook till alla kända Trump-supportrar i Facebooks annonssystem. Dessa sorterades upp efter bland annat etnicitet, intressen, kön och bostadsorter. . Facebook ger inte dem exakta preferenserna på person nivå utan man måste segmentera målgrupper för att  kunna kategorisera identifiera beteende och intresse.
  • Genom att sedan addera stora mängder information till varje person i databasen, till exempel intresse (baserat på vilka sajter personen besökt eller vad hen handlat på internet), register som man i USA får köpa och genom att få tillgång till all data som GOP hade i sin väljardatabas så kunde man skapa custom audiences på väldigt smal nivå (20 pers). I databasen hade man Gop även loggade IPnr. Med IPnr så kan man spåra då enskilda individers engagemang på en sida. Detta görs i ett market automation system. Trump Administration använde Adobes (måste dubbelkolla), men det finns andra fantastiskt bra som tex Marketing Cloud av Salesforce och infusionsoft som är lite billigare. kunde man skapa en profil på varje enskild individ med upp till 4000 unika personlighets drag identifierade, segmentera personerna i olika kategorier av väljare.
  • När de sedan skapade ca 150 000 relevanta annonser, som optimeras mot de smala custom audience, sedan mäter vilka som klickar till sidorn och visar större engagemang så kommer man få en väldigt beteende / intresseorienterad databas.
  • Genom Facebook-verktyget “Lookalike audiences” samt genom att bygga en extern databas av bla GOPs register på ca 100M amerikanarna.
  • – Genom att sedan addera stora mängder information till varje person i databasen tex intresse efter personens sitestatistik, personlighetstyp efter ex beteenden vid köp online, kreditkortsköp, försäkringshistorik etc kunde man segmentera personerna i olika kategorier av väljare.
    • Efter detta skapade man för varje segment av männisor, mängder överdrivet relevanta icke sanningsenliga nyheter som man sedan pricksköt gentemot personer vid rätt tillfällen.Ex: när Hillary redan gjort bort sig med emailsen så överröste man man de tveksamma väljarna till Hillary med ännu mer negativa nyheter.
    • Databas inhämtandet har fortsatt efter hans tillträde.
  • Parscales team bombarderade därefter de olika profilerna med riktade annonser eller artiklar, via Facebook
  • Inget lämnades åt slumpen: teamet skickade ut tiotusentals olika varianter av annonserna, vilket ledde till att man snabbt skaffade sig kunskap om vad som fungerade (så kallad A/B-testing). På dagen för den tredje presdientvalsdebatten mellan Trump och Clinton användes till exempel 175 000 olika annonser.

 

Syftet med det hela var både att stärka lojaliteten och övertygelsen hos de redan frälsta Trump-supportrarna, men också något helt annat: att få osäkra Clinton-väljare att avstå från att rösta.

Trots det etiskt tveksamma målet var Projet Alamo ingen hemlig underrättelseverksamhet: Brad Parscale och hans medarbetare har flera gånger öppet berättat om hur man  manipulerade den amerikanska valrörelsen och aktivt undergrävde demokratin.

– Vi har tre stora aktiva initiativ för att få folk att avstå från att rösta, sa en medarbetare till Bloomberg News i oktober 2016.

 

Grupperna som var måltavla för Project Alamo var:

  1. Idealistiska, vita liberaler, framför allt Bernie Sanders-supportrar.
  2. Unga kvinnor
  3. Afro-amerikaner som bor i städer

 

Dessa tre målgrupper översköljde man med negativa nyheter om Hillary Clinton. Man blåste upp hennes citat från 1996 om afroamerikaner som “superrovdjur” och riktade det mot just afroamerikaner. Vita kvinnor, som kanske inte var lika mottagliga för det budskapet, matades istället med uppgifterna om att Clintons man, den förre presidenten Bill Clinton, var en sexualförbrytare. Invånare i swingstaten Floridas “Little Haiti” fick budskap om ett omdiskuterat sjukhusprojekt på Haiti efter jordbävningen 2010.

De riktade inläggen dök endast upp i de utvaldas flöden, ett format som kallas “dark posts”, vilket gjorde att man kunde operera under radarn.

 

Smutskastningskampanjer har funnits lika länge som politiken. I USA är så kallad “opposition research” en stor politisk gren. Men sällan eller aldrig har det gjorts med större precision och systematik än Project Alamo.

Nyckeln till framgången är Facebooks extremt träffsäkra annonssystem i kombination med all den unika information som Facebook samlar in om alla sina användare och som kan användas av annonsörerna.

Om du köper en helsidesannons för en bil i en papperstidning får du betala dyra pengar. Dessutom kommer väldigt många som ser annonserna inte bry sig om budskapet eftersom de helt enkelt inte är intresserade av att köpa en bil. Med Facebooks annonseringsverktygdu opti kan mera dina annonser gentemot en utvald relevant grupp av människor som du anser är relevanta för budskapet.

 

Optimerad annonsering på Facebook

Rikard Lindholm på Semantiko förklarar Har man bara ett personligt Facebook konto och en Facebook sida så kan man via ”Facebook för företag” https://business.facebook.com annonsera på Facebook.

Mindre företag kan verkligen nyttja de annonseringsverktyg som finns tillgängliga gratis via Facebook för företag.  

Som exempel hjälpte vi en mindre restaurang i Stockholm, genom att optimera annonser mot en målgrupp som bestod av killar i åldern 18-23 som bodde i direkta närområdet av restaurangen, som dagligen passerade restaurangen på väg till jobbet och som tidigare genomfört köp på nätet.

Killarna i målgruppen var unga, unga killar har generellt sett sämre kostvanor för att de inte har kunskapen eller tycker om att laga mat hemma.Med den här informationen skapade jag en annons som jag ansåg i texter och bilder var väldigt relevant för målgruppen.

Annonserna  exponeras endast i killarnas Facebook flöde på mobilen, mellan klockan 14-17 på vardagar. Den tidpunkt som jag ansåg som mest sannolik att vara innan de skulle sluta för dagen och under resan hem från jobbet.

Genom att lägga den här relativt lilla tiden på att skapa ett budskap som var relevant för målgruppen påverkade vi 60 % av målgruppen till att köpa köpa någon av maträtterna under de nästföljande 26 veckorna.

I Sverige är dock kunskapen för beteende-optimerad annonsering låg. stora möjlighet att på liknande sätt på

Det här är ett väldigt enkelt exempel med ett svårslaget resultat för en liten peng, men man får ett så bra resultat eftersom annonserna är skapade för att vara så relevanta för mottagaren som möjligt. I Sverige är kunskapen för beteende-optimerad annonsering låg. Men på liknande sätt skulle man tex kunna påverka personer som är i en tex. en beslutsprocess, säger Rikard Lindholm, grundare av marknadsföringsbolaget Semantiko.com.

Inom näringslivet används alltså Facebook-annonser och kan levererar ett effektivt resultat för en relativt liten slant. Men inom politisk kommunikation har det varit relativt outforskad mark. Tills nu.

– Brad Parscale har ju varit öppen med hur de gjort det här. De bestämde sig tidigt för att inte gå efter “the popular vote”. De sa: vilka stater ska vi fokusera på? Vilka grupper? Vad vet vi om dem? Har man svag etik och ett svagt partiprogram kan man hitta andra saker att hetsa upp folk kring, säger Gustav Martner, före detta ordförande i Sveriges Kommunikatörer och grundare av sociala medier-projektet Digital Reliance.

Team Trump använde Facebooks annonssystem för att rikta både Facebook-annonser samt negativa nyhetsartiklar (via Facebook-länkar) till personer som de kartlagt.

Och sättet de gjorde det på är minst sagt häpnadsväckande.

 

FACEBOOK-PIXLAR

Project Alamo fick en stor del av sin data från företaget Cambridge Analytica, som fått tillgång till 230 miljoner amerikanska väljares profiler – och därmed all information om dem – genom bland annat Facebook-quizzar . Enligt uppgifter i amerikanska medier hade Project Alamo runt 4 000 datapunkter om varje individ.

Teamet hade också en stor databas från kända republikanska väljare, samt från de som exempelvis skrivit upp sig för Trumps nyhetsbrev, angett sina mejladresser på Trump-event och handlat i Trumps webbshop.

Alla detaljer om Project Alamo som vi har beskrivit hittills i den här artikeln har återgivits i amerikanska medier.

Men Aftonbladet kan berätta att man även hämtade in data från ett annat, tidigare okänt håll. Nämligen via Facebook-pixlar. En Facebook-pixel är ett kodstycke som du kan placera på din webbplats för att se hur effektiva annonser varit, skapa målgrupper och få ingående information om besökarna.

 

Låt oss återgå till Rikard Lindholm, grundaren av Semantiko som citerades tidigare i artikeln. Kort efter valet ville han göra analys över Trumps marknadsföringskanaler.

Då upptäckte han att Trumps officiella kampanjsida hade inte bara en, utan fyra Facebook-pixlar.

– Det är relativt ovanligt att en stor organisation med så pass erfarna marknadsförare har fyra pixlar. Jag bestämde mig därför för att se om dessa pixlar används på andra sidor, säger Rikard Lindholm.

Resultatet förvånade honom. I vanliga fall lägger man Facebook-pixeln på sina egna hemsidor för att samla data, men samma unika Facebook-pixlar som låg på Donald Trumps kampanjsajt låg på ett dussintal andra sajter, dottern Ivanka Trumps klädfirmas onlineshop och några uppenbara smutskastningssajter.

I praktiken betyder det att Ivanka Trumps onlineshop kunde annonsera mot besökare av Donald Trumps kampanjsida. Och Trump-kampanjen fick värdefull data av Ivanka Trumps väskköpare. Pixlarna är nu borttagna, men en ny har lagts till. Precis som tidigare ligger den också på Ivanka Trumps hemsida, samt flera dussin andra.

Hur de har hamnat på sajterna? Enligt Rikard Lindholm finns det ett sätt:

– Att lägga en Facebook-pixel på en sajt är en aktiv handling, man måste ha tillgång till hemsidornas kod, skapa ett annonskonto på Facbeook, begära en unik kod och sedan placera den på sin sajt. För att kunna möjliggöra detta måste man tillgång till hemsidornas kod, ett företagskonto på Facebook(business.facebook.com) och där öppna ett annonskonto för sedan aktivt begära att Facebook genererar en unik bit kod som är ”pixeln”. Denna ska aktivt placeras i den inledande koden(header) på varje sida på hemsidan. Det är inte säkert att alla som har en sajt vet vad det innebär att lägga en pixel, men sannolikt har det fått en fråga eller en uppmaning och gått med på det, säger han.

 

DATABAS MED INFORMATION OM VÄLJARNA

Kartläggningen av de amerikanska väljarna sträckte sig alltså inte bara till de som aktivt valt att engagera sig för Trump eller sökt upp information. Om du surfat in på någon av sidorna i det skapade nätverket har  Facebook noterat vilken sajt du har varit inne på och möjliggjort för Trumps team att prickskjuta artiklar mot utvalda personer av besökarna med hjälp av datan.

– Ut integritetssynpunkt finns det en enorm problematik med det här. Man kan inte förbjuda den här typen av “targeting”, för i grunden är det bra. Men bör vi ha lagar och riktlinjer kring det? Definitivt, säger Gustav Martner på Digital Reliance.

 

Trumps team har också sett till att det lagts pixlar på sajter som på ytan aktivt verkar vara anti-Trump, som sajterna makeamericafascistagain.com och donaldtwump.com. Enligt en sökning på builtwith.com, som har  verktyg för att spåra annons-och statistikkoder mellan sajter., är det till och med sannolikt att Trumps egen stab startat sajterna.

BILDTEXT: Makeamericafascistagain.com är en anti-Trump-sajt, som använder en pixel som fortfarande finns på Donald Trumps kampanjsida donaldjtrump.com.

BILDTEXT: Donaldtwump.com, som även den är en anti-Trump-sajt, har både samma Facebook-pixel och Google Analytics-kod som Donald Trumps kampanjsida använde. Den ligger numera nere men vi återskapade den med Wayback Machine.

 

– Det här är smart. Om du kan äga den negativa bilden av dig själv, själv bestämma vilka argument din motståndare har mot dig, då har du ett bra läge. Många mittenamerikanker kan nog tycka att det är överdrivet att kalla Trump för fascist. Det som att Stefan Löfven skulle kallas nazist, det skulle vara bra för sossarna om det blev ett dominerande budskap, eftersom det är så absurt, säger André Frisk, pr-konsult på Edelman Deportivo.

Syftet har sannolikt också varit att kartlägga och hämta in information om politiska motståndare, som man sedan kunde skicka riktade anti-Hillary-budskap mot.

– Smart sätt att få tillgång till data anti-Trump väljarna. Keep your enemies close,

För Project Alamo var det lika viktigt att veta vilka som skulle rösta på Trump, som vilka som lutade åt att rösta på Hillary.

 

FEJKSAJTERNA

Om man ska summera år 2016 med ett begrepp blir det tveklöst “fake news”. Ett begrepp som användes så fort en politiker ansåg sig vara utsatt för negativ granskning.

Trump har gått i bräschen för detta. Under kampanjen och sedermera även presidentskapet har han gång på gång utsett CNN, Washington Post och andra som granskat honom till “fake media”.

“Fake news” är dock ett misshandlat begrepp som fått olika betydelser beroende på vem som är avsändare.

När forskare på Stanford University skulle definiera begreppet kom de fram till följande:

 

  1. Nyhetsartiklar som är medvetet och bevisat falska och som kan vilseleda publiken.
  2. Artiklar som kommer från satirsidor, men som kan uppfattas som korrekta.
  3. Oavsiktliga misstag från journalister, som när en reporter skrev att Trump tagit bort en byst av Martin Luther King från Vita huset
  4. Rykten som inte härstammar från någon nyhetssajt
  5. Konspirationsteorier
  6. Falska uttalanden från politiker
  7. Artiklar som är vinklade eller vilseledande, men inte rakt igenom falska

 

Under det amerikanska valet förekom alla dessa former av fake news. I några fall fick helt påhittade nyheter oerhörda konsekvenser, som när en person sköt inne på en pizzeria som pekats ut som ett pedofilnäste kopplat till Hillary Clinton. Det finns också massor av exempel på fake news-sajter där personer helt enkelt hittar på “nyheter” och sprider dem vidare, ofta i syfte att tjäna annonspengar.

 

På en numera ökänd presskonferens efter valet ombads Donald Trump att definiera vad han menade när han beskrev uppgifter som kom från läckor i hans egen stab som “fejkade nyheter”.

 

–  Läckorna är riktiga, nyheterna är fejkade, svarade presidenten.

Uttalandet väckte förvirring, men man kan tolka det som att han hänvisar till punkt nummer 7 på Stanfords lista: Medierna kanske inte hittar på, men de överdriver, vantolkar och väljer bort information som är positiv för Trump.

 

Men det är precis så som han själv – och Project Alamo – jobbade inför valet.

 

Enligt Aftonbladets kartläggning skapade Trumps stab ett nätverk av sajter enbart för att pumpa ut falska, hårdvinklade eller ensidiga budskap om sin motståndare. Sajter som via ip-adresser, administratörer och servrar kan kopplas ihop med varandra.

De hade adresser som poorhillaryclinton.com, obamacosts.com eller lyingcrookedhillary.com.

Lyingcrookedhillary.com går fortfarande att komma åt.

BILDTEXT: LyingcrookedHillary har samma Google Analytics-kod som Donald Trumps sajt.

Det har även sajten poorhillaryclinton.com. Den är borttagen, men går att återskapa via verktyget Wayback Machine.

På sajterna fångade man upp “riktiga” nyheter, vantolkade dem och satte en kraftigt vinklad rubrik.

I vissa fall har sajterna lanserats med pressreleaser från det republikanska partiet eller Trumps kampanj. I andra fall har de startats i tysthet.

Men det står utom allt tvivel att trots att Trumps stab, trots att Trump själv brukar avfärda etablerade medier som “fake news,” har haft aktivt samröre med, eller till och med skapat, egna fake news-sajter.

 

Om det till exempel dök upp en nyhet som var negativ mot Hillary i flödet kunde sajterna skriva om detta (hårdvinklat). Sedan riktade man artiklarna, mot till exempel afroamerikaner och vita kvinnor.

–Det handlar om att påverka folks åsikter på lång sikt. Med en väl genomförd data-driven kampanj kan man subtilt påverka en väldigt liten skara personer i en nu pågående beslutsprocess.

Nyckeln är att hela tiden mäta och möta det som målgruppen går igång på med antingen positiva eller negativa artiklar.

  • Mäta engagemang av en utvald målgrupps annonserade artiklar.
  • Strategiskt upprättade publicering-följder av genomarbetade artiklar som drivs av datan från engagemanget av de första artiklarna.
  • Elda på (subtilt påverka) i rätt riktning från att tex ha varit tveksam till övertygad.

Eller som i Trumps strategi från att rösta på Hillary till att avstå att rösta.säger Rikard Lindholm på Semantiko, expert på data-driven marknadsföring och som först upptäckt nätverket.

Facebook lanserade för drygt ett år sedan olika reaktioner – som hjärta, förvåning eller ilska – istället för bara en gillaknapp. Det var inte bara för att användarna tycker det är roligare (som Facebook motiverade förändringen med): Det är också en guldgruva för företag och politiska kampanjer eftersom du berättar exakt hur du reagerar på olika budskap. Data som sedan kan användas för att påverka dig och andra.

I tidigare valrörelser har partierna överlåtit den värsta smutskastningen till intressegrupper, så kallade Super PAC:s. Super-PAC:s pumpade ut negativa nyheter även i valet 2016, men Trumps kampanjstab stod alltså själva för en massiv smutskastningskampanj mot Clinton. Ibland helt inför öppen ridå. Även Clinton har ett mindre antal attack-sidor som kan kopplas till hennes kampanjsajt, men de har varit märkta med ett budskap om att de betalats av det demokratiska partiet.

– Personligen tycker jag det är skrämmande, att man gör det här så öppet, säger Marie Grusell, lektor i journalistik på Göteborgs universitet.

Jared Kushner, Trumps svärson och rådgivare samt Brad Parscales chef, har i intervjuer berättat om hur datainsamlingen banade väg för Trumps vinst. Hur hans bakgrund inom företagsvärlden snarare än politiken gjorde att de kunde tänka i nya banor. Förre Google-chefen Eric Schmidt håller med:

– Jared förstod onlinevärlden bättre än det traditionella mediefolket. Han lyckades sätta ihop en presidentkampanj med ett skosnöre, använde ny teknologi – och vann. Kommer ni ihåg alla artiklar om att de inte hade några pengar, inget folk, ingen struktur. Well, de vann och Jared styrde det, säger Eric Schmidt till Forbes.

Cambridge Analytica, företaget som försåg Project Alamo med 200 miljoner profiler, styrs av Robert Mercer, en stenrik finansman och stor Trump-supporter och finansiär. I kretsen finns också Steve Bannon, som tidigare varit företagets vicepresident. Cambridge Analytica var också delaktig i Brexit-omröstningen, på “lämna”-sidan (som vann valet).

Efter det amerikanska valet har grundarna av Cambridge Analytica i vissa intervjuer  tonat ner betydelsen av Facebook-datans del i Trumps vinst (men på den egna sajten hävdar företaget fortfarande att man spelade en stor roll) . Experter har avfärdat byråns snack om “psykometriska krafter”, alltså att man kan mäta folks personlighetsdrag och beteendestilar, som “säljpitch” och “osant”.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg har dessutom kallat idén om att fejkade nyheter på Facebook påverkade valet för “galen”.

Många av sajterna har raderats efter valnatten och det är omöjligt att säga exakt hur stor roll de spelade i Trumps vinst.

Men Trump vann valet med endast en sammanlagd marginal på 78 000 i tre swingstater. Stater som var utvalda och hårt ansatta av Project Alamo. Strax före valet berättade Brad Parscale att man “identifierat 13,5 miljoner väljare 16 stater” som som de ansåg var möjliga att övertala.

Och sedan valnatten har det dessutom skapats nya sajter. Mängder av nya. Som via Google Analytics-koder kan kopplas till Vita husets officiella hemsida.

 

 

BILDTEXT: En av de nya sajterna är Drumpfhouse.com, en sajt som hånar Trump och startades i januari 2017. På den ligger samma Google Analytics-kod som Vita husets officiella sajt också använder.

– Man kan ju hävda att någon kopierat sajterna, då följer den här koden med. Men varför ser man inte till att de stängs ner om de är fejk? En möjlighet är att Trump-administrationen hämtar data från besökarna från de här sajterna. Data som kan användas i nästa valrörelse, säger Rikard Lindholm.

I juni avslöjade Washington Post att Trump-administrationen har bett alla delstater att överlämna alla uppgifter om registrerade väljare, inklusive partitillhörighet, brottshistorik och om de tjänstgjort i militären.

– Vår stora oro är att han bygger en nationell databas med väljare. Frågan är: vad ska han använda den till? säger Vanita Gupta, chef för Leadership Conference on Civil and Human Rights.

 

 

Trumps justitiedepartement begärde också ut 1,3 miljoner IP-adresser från en sajt som använts för att organisera demonstrationer mot presidenten. Webbhotellet vägrade.

Med andra ord pågår nu en ny datainsamling, med nya sajter, och med siktet inställt på valet 2020.

Trumps kopplingar till ryssland

Både den amerikanska kongressen och brottsbekämpande myndigheter som FBI är övertygade om att Ryssland försökte påverka det amerikanska valet. Just nu utreder en speciell åklagare, Robert Mueller, om det fanns några kopplingar mellan Donald Trumps stab och de ryska sabotörerna.

Ryssland hade enligt uppgifter 1000 personer som jobbade med att skapa falska nyheter och skicka ut dem mot amerikanska väljare, inte minst i swingstater som Wisconsin och Michigan. Den demokratiske senatorn Mark Warner har sagt att det är möjligt att ryssarna fått hjälp från Trumps stab för att veta vilka de ska rikta artiklarna mot.

Men andra menar att Ryssland mycket väl kan ha genomfört – framgångsrika – kampanjer på Facebook utan något hemligt utbyte med Trumps stab. Att köpa målgrupper på Facebook är enkelt och det är fullt möjligt för en utomstående att själv lista ut var man ska lägga pengarna.

– Det var inte direkt någon hemlighet att vi behövde vinna Cleveland eller Detroit, säger Andrew Bleeker, som rattade Hillary Clintons digitala marknadsföring, till Wired.

Fejkade och uppblåsta nyheter tenderar också att vara mycket engagerande till sin natur, vilket betyder att publiken själva delar och kommenterar dem. Då behöver man inte köpa annonser eller extra exponering. Läsarna blir själva distributörer.

En undersökning från Buzzfeed visar att fejkade nyheter som spreds via Facebook fick tre gånger så högt engagemang som “riktiga” nyheter.

Utredarna undersöker också om ryssarna, som lyckades hacka system som registrerat väljare i Arizona och Illinois, kan ha gett information om dessa väljare till Trumps kampanjstab för att hjälpa dem med deras riktade annonser.

Parscale har förnekat vetskap om rysk inblandning och det finns idag inga bevis för att det skett något utbyte.

Vem vinner valet på Facebook i Sverige?

Om ett år är det val i Sverige. Om nu Trumps Facebook-strategi var så framgångsrik, kan den användas här?

– Det gör den redan. Det är inte samma kontext, inte samma budgetar, inte samma enorma datainsamling. Men partierna har börjat fatta det, säger André Frisk på Edelman Deportivo.

Endast ett fåtal av de svenska partier använder i dagsläget Facebook-pixlar. Nästan alla Google Analytics.

 

  • Socialdemokraterna: Google Analytics, Facebook-pixel
  • Vänsterpartiet: Google Analytics
  • Miljöpartiet: Inget
  • Sverigedemokraterna: Google Analytics, Facebook-pixel
  • Liberalerna: Google Analytics
  • Moderaterna: Google Analytics
  • Kristdemokraterna: Google Analytics
  • Centerpartiet: Google Analytics, Facebook-pixel

 

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna får alltså information av Facebook om de som aktivt besöker deras officiella sajter. Men ingen av dem har lagt koderna på andra sajter, har några uppenbara kopplingar till fake news-sajter eller ägnar sig åt aktiviteter i syfte att få ned röstdeltagandet hos motståndare.

– Det är väl nästa trend som börjar rulla in här, negativa kampanjer som försöker demoralisera och splittra väljarkåren. Vinster i välfärden är ett sådant område, hälften av socialdemokraterna är emot det, hälften för. Eller invandringen, där hälften av moderaterna är emot och hälften för. Här finns fantastiska möjligheter för motståndarsidan att försöka splittra partierna, säger André Frisk.

Sociala medier tar över nyhetskonsumtionen allt mer. 62 procent av amerikanerna uppger att de får nyheter från sociala medier. I Sverige är siffran inte lika hög: omkring 50 procent.

Men genomslaget för Facebook är enormt: Medan 49 procent av svenskarna i åldrarna 15 till 74 säger att de konsumerade nyheter på Facebook en genomsnittlig dag under perioden var samma siffra för Sveriges största nyhetssajt, Aftonbladet, 46 procent. 28 procent svarar att de dagligen konsumerar nyheter hos SVT.

Trots detta, och att 6 miljoner svenskar finns på Facebook, verkar de svenska partierna istället fokusera på mer traditionella kanaler.

 

SVENSKA PARTIER “DÅLIGA PÅ FACEBOOK.”

– Generellt är man dålig på att utnyttja Facebook. Det är där man hittar väljarna och Facebook sitter på fruktansvärt mycket data. Jag tror att det beror på okunskap. Men syns man inte på Facebook finns man inte, det är där man ska vara istället för på affischerna på stan, säger Michael Wahlgren, vd för digitalbyrån Pineberry.

 

På Facebook dominerar istället privatpersoner, enskilda politiker, lösa grupperingar och sajter och det som ibland beskrivs som “alternativmedier”. Här är inte utbredningen av Facebook-pixlar speciellt stort, men många av aktörerna använder liknande metoder som Trumps fake news-fabrik: att vantolka och hårdvinkla “riktiga” nyheter, vilket ofta får enorm spridning.

– Skillnaden mellan Sverige och USA är att i USA delar man ofta nyheter, men i Sverige delar man åsikter om nyheter från etablerade medier. Medier i Sverige har högre förtroende hos allmänheten än i USA, säger Marie Grusell, lektor i journalistik på Göteborgs universitet.

Hon tror inte att svenska partier kommer kopiera Trumps taktik med att bombardera utvalda målgrupper med fejkade nyheter.

– Det mesta som börjar i USA kommer hit. Men om partierna gjorde det här själva kommer det att uppmärksammas och slå tillbaka mot dem. Det är mer troligt att andra gör det, säger hon.

Hennes kollega Henrik Ekengren Oscarsson är också skeptisk till om det skulle vara speciellt effektivt i en svensk kontext.

– Man kan fråga sig hur stora kan de potentiella effekterna av sådana här kampanjer bli i ett politiskt system som det svenska, där vi har ett flerpartisystem där mer än hälften av väljarna röstar på samma parti som de alltid har gjort och är inte åtkomliga för att ändra sitt starkt vanemässiga politiska beteende över huvud taget, säger han.

Men frågan är hur länge de svenska partierna kan motstå frestelsen av Facebooks pixlar och annonssystem.

André Frisk tror att den här typen av riktade budskap mot små målgrupper kommer “bli norm”, men först i valet 2022.

–  Och det skulle kunna vara bra, om man gör det på ett bra och positivt sätt och riktar relevanta budskap till rätt målgrupp. Då kan vi få en mer effektiv politisk kommunikation. Fler personer kanske skulle uppleva politiken som intressant, säger han.

 

Rikard Lindholm på Semantiko menar att det egentligen inte spelar någon roll vad man tycker om tekniken, för den finns och den går inte att stoppa. Och han hyllar, kanske något överraskande, Trumps kampanjstab. Jag anser inte att Facebook kränker någons integritet genom att föda företag med information av analyserad data.

Facebook kommunicerar tydligt insamlandet av data till sina användare, man måste läsa de uppdateringar av Terms and policys som användarna regelbundet måste godkänna.

Det grundläggande syftet för insamlandet av Facebook pixlarna är inte negativt. Det handlar om att lära känna sin målgrupp och skapa relevans. Det handlar om att inte ge den som har mest pengar mest och bäst mediautrymme utan att exponera rätt annonser gentemot mot den köparen som har behovet när det passar dem som bäst.

Det handlar om att tex slippa totalt orelevant Casino reklam, om du inte är intresserad av det.

– Trumps team har varit smartare än Hillarys när det gäller att förstå möjligheterna med marknadsföring på Facebook, förstått väljarnas behov genom att analysera data och sedan applicera det i en valkampanj.

Han jämför det med en fotbollsmatch.

– Det andra laget börjar plötsligt spela med händerna och du klagar för domaren, men han blåser inte. Du kan då välja att anpassa dig efter de nya reglerna eller fortsätta spela med fötterna. Men, om du inte börjar använda händerna så kommer du alltid i slutändan förlora, säger han.

 

1 min read

Föreläsning Facebook annonsering

Swedish Chamber of Commerce in Riga

Lecture in Facebook advertising

The Swedish Chamber of Commerce has invited Rikard...

1 min read

Cambridge Analytica - Rikard Lindholm kommenterar de datadrivna kampanjerna som avgjorde valet.

Cambridge Analytica

Facebook advertising by Cambridge Analytica commented on by Rikard Lindholm on TV4.

...

7 min read

Facebook algoritm update 2018

Facebook requires more to reach out. “The media world is shaking”.

Facebook’s algorithm not only benefits the...